Undrar hur mycket psykologi det är inblandat när energinivån går ner på noll så fort man ska städa... Jag tycker det är så skönt när det är nystädat, jag kan liksom andas mycket lättare. Men när det kommer till att faktiskt göra det tar det stopp. Och det plågar mig lite. Önskar att jag hade det ordningssinnet som gjorde att jag höll undan lite bättre för att slippa ett megaprojekt när det ska göras i ordning. Nu är jag ju inte ensam i huset, så det är inte bara jag som drar fram saker men det känns plötsligt ganska ensamt när det ska städas. Då är det ingen som har ätit framför tv'n, ingen kommer ihåg vems disken är på tv-bordet. Jackan i hallen har nog ramlat ner för den var minsann upphängd för en stund sen... osv osv, känns det igen? Jag skulle behöva lite energitips, har du nåt bra på lut?