...vad fort tiden går i värmen...

Vovven mår bra.
Idag ska vi till veterinären och ta lite prover för att kolla att det inte blivit några skador efter ormbettet. Så här två veckor efter bettet är hon sig lik igen, vill busa och leka och har simmat lite.
Det har varit svårt de sista dagarna att hålla henne i stillhet så jag hoppas att vi får klartecken att börja röra oss som vanligt igen. Hon vill gärna bada i värmen och det har vi gjort, hon har gått ut i vattnet och lagt sig ner för att svalka magen och tassarna. Faktiskt har hon lagt sig i vattnet så ofta att hon började lukta gammal sur disktrasa för hon hann knappt torka mellan varven. Så i morse blev det schampoonering så hon ska lukta gott när vi kommer till "doktorn".

Igår strax efter kl 14.00 blev vovven biten av en huggorm i nosen.

PANIK!

Hur gör man, vad gör man?
Handlingskraftiga grannar är bra att ha, särskilt när man befinner sig långt ut i ytterskärgården.
Vi fick hjälp med medicin och transport till fastlandet där det väntade 40 min bilfärd till djursjukhuset, när vi kommit fram var nosen som en fotboll....
Väl där fick vi lämna vår älskade vovve över natten. De ville behålla henne för övervakning och sa att "om det händer något så hör vi av oss".
Jag sov många gånger inatt och varje gåg jag vaknade tänkte jag att nu har det gått några timmar till utan att vi hört något.
Inga nyheter är goda nyheter.
Så till slut ringde de idag vid lunchtid och sa att hon var ganska pigg och fick åka hem.

HURRA!

Så har vi en ganska loj vovve hemma, hon har fått morfin mot smärtan och ska hålla sig lugn och stilla i två veckor.
Det ska sägas att vovven låg i skuggan och vilade och ormen kom fram till henne...
Så håll uppsikt över era nära och kära, människor som djur, huggormsbett är inte att leka med.