I kungens granna slotts 
stora, stora, stora kök 
där finns en liten, liten, liten piga. 
Hon alltid har så brått 
för där är så mycket stök, 
och jämt ska hon för alla vackert niga. 
Men bannor utav alla hon måste ta emot, 
för jämt är lilla näsan så rysligt svart av sot. 
Och tidigast av alla hon stiger ur sin säng, 
och se´n går hela dagen lång uti ett enda fläng. 

För först ska kungens krona 
hon göra riktigt fin, 
hon gnider den med putset Blanka-Lätta. 
Och se´n på huvudknoppen 
av drottning Sura-Min
ska lockperuken riktigt rätt hon sätta. 
Och se´n går hon och väcker prinsessan Ädelknopp 
och tittar noga efter att snällt hon stiger opp. 
Och sedan under dagen hon har ett fasligt sjå 
att lära allra, allra, lilla, minsta prinsen gå. 

Och hon ska sopa trappan 
och hon ska skura golv, 
och hon ska bära slask och ved och vatten. 
Hon kommer ej i säng 
förrän klockan slagit tolv, 
och då så får hon ligga bredvid katten. 
Men hon är aldrig ledsen fast det är mycket knog 
hur än det går i livet så klarar hon sig nog, 
för se - hon går och sjunger 
så glatt vad än hon gör, 
för kungens lilla piga har ett strålande humör.