skrotbil

                                             Skrotbilar hör inte hemma i naturen

Jag skulle väldigt gärna ha en ny bil. Inte nödvändigtvis en splitterny men i alla fall en nyare än den jag har nu. Extra het(!) blir min önskan i detta väder då min ac har kraschat. Inte minst för vovvens skull, jag vevar ner alla rutor så fort vi ska någonstans men det känns inte tillräckligt i denna värmen.

Problemet är att min ekonomi inte tillåter några bilköp, mer än möjligtvis godisbilar. 

Så jag undrar vad det är för sorts psykologi som gör att jag undermedvetet glömmer att låsa bilen på nätterna, eller glömmer stänga alla rutor. 
I morse när jag sprang runt och letade efter bilnyckeln hittade jag den till slut liggande på bakluckan på bilen bredvid... För att inte tala om alla gånger jag glömt nyckeln i bilen. 

Någon del av mig har alltså gång på gång serverat min bil till alla biltjuvar på silverbricka men ingen har nappat på erbjudandet. Inte ens tjuvarna vill ha den... 

Min mamma fick en ny bil efter att hon blivit påkörd bakifrån av en mindre lastbil. Hennes bil blev så tillknycklad att det skulle kosta 85 000:- att laga och det var vad bilen var värd. Så det var bara att köra bilen till skroten och köpa en ny, tur att det gick på försäkringen! 
Det värsta med den här fadäsen var att mamma till råga på allt fick en whiplash-skada, så jag kanske inte ska utmana ödet och svänga in alldeles framför nosen på varenda lastbil jag ser. Även om det är frestande, jag skulle ju så gärna vilja ha en ny bil....


                                  

                            

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0